Naturligt urval. Skrivet av Anders Gärdeborn Del 1f. Och “En apa blurbar”

,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,
Bland oss kapuciner kallar vi evolutionisterna för puckon. Ööh, nehe! Packon då? Vänta ett ögonblick får info från kontrollen. Ah! OK, sorry folks, systemutvecklare menar jag. Jasså, inte det heller. uh…/Hulda

“Naturligt urval

Darwins ursprungliga tanke var att om en slumpmässig förändring av någon egenskap råkade leda till att en organism fick större möjlighet att överleva och få avkomma, så spreds denna egenskap i populationen genom det naturliga urvalet. Organismen hade ökat sin ”lämplighet” och evolutionens devis ”survival of the fittest” var myntad. I sin mest triviala form är detta dock en tautologi, d.v.s. ett påstående som är sant genom sin egen definition och således meningslöst. Vem överlever? Den bäst lämpade! Hur definieras ”bäst lämpad”? Den som bäst överlever! Vad man sagt är alltså att den som överlever den överlever, vilket är mycket svårt att inte hålla med om.

Om man observerar en modifierad egenskap som ändrar (ökar eller minskar) individens möjlighet till att få avkomma, talar man därför om ett naturligt urval (25). Då detta inte är tydligt, eller till och med motsägs av data, kan man byta nivå på det naturliga urvalet antingen uppåt eller nedåt (27). Man kan tala om att det är gener som väljs ut vilket föranlett begreppet ”den själviska genen”. Eller så flyttar man upp urvalet på gruppnivå, vilket vi redan sett är ett sätt att förklara t.ex. altruism. Ursprungligen var det naturliga urvalet tänkt att ligga på individnivå, eftersom det är individer som överlever och förökar sig. Det finns därför inget naturligt med att lägga det på andra nivåer. Dessa modifieringar av det naturliga urvalet är dock nödvändiga för att förklara vissa observationer, och därför tvekar man inte att ta till dem.

Ibland brukar man betrakta evolutionens spelplan som ett landskap med variation av en egenskap i östvästlig riktning och variation av en annan i nordsydlig riktning. (Landskapet kan innehålla godtyckligt med dimensioner, men det blir svårare att illustrera.) Höjder i landskapet utmärker stor lämplighet (”fitness”) och dalar liten. Det naturliga urvalets uppgift i denna terräng är att föra organismerna mot högre och högre höjder. Men vad händer då en organism når en lokal topp och tillfälligt måste vandra nedåt för att nå nästa och mycket högre topp? Evolutionister är inte svarslösa. Organismerna kan hoppa mellan topparna (28) eller så deformeras landskapet så en tidigare topp förvandlas till en dal med en ny uppförsbacke på andra sidan att bestiga (29). I det senare fallet blir det naturliga urvalet en slumpmässig process, vilket är raka motsatsen till dess ursprungliga syfte.

Om en förändrad egenskap bevaras, och man kan hitta orsaken till den förbättrade överlevnaden, beror det på ”selektiv evolution” (26). Om en förändrad egenskap bevaras, och man inte kan hitta orsaken till den förbättrade överlevnaden, beror det på ”neutral evolution” (30). På motsvarande sätt förklaras en liten genetisk variation mellan individer med selektiv evolution (31) (eftersom det naturliga urvalet plockar bort ofördelaktiga genvarianter), och en stor genetisk variation med neutral evolution (32) (eftersom neutrala mutationer är resistenta mot det naturliga urvalet).

Text Anders Gärdeborn/Bildspel,bildtext Hulda
Anders Gärdeborn talesman för Genesis
Med tillstånd publicerat

Kreationism kontra evolution. Föredrag av Anders Gärdeborn del 13

Det här inlägget postades i 1. Anders Gärdeborn, 7. Guds ordning, Genesis, ID, Kreationism, vetenskap och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

Lämna en kommentar

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

You are commenting using your Twitter account. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

You are commenting using your Facebook account. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s